Baspapper
Utgångsmaterial för bestrykning.

Bestruket papper
Baspapper som belagts med ett skikt (huvudsakligen lera och bindemedel) för att förbättra ytegenskaperna.

Bigning
Nedpressad försvagningslinje för att underlätta vikning i t ex kartong.

Bladbestrykning
Bestrykningsmetod där utjämning av bestrykningsskiktet sker med ett metallblad.

Blekning
Metod för att få papperet rent från lignin och hartser och därmed göra det starkare. Papperet blir även ljusare.

Bulk
Ett mått på hur tjockt eller voluminiöst ett papper är. Matematiskt bestäms bulken som tjocklek/ytvikt.

Centerskikt
Mittenskiktet (-en) i en flerskiktskartong.

Chromalinkopia
Kemiskt färgprovtryck. Visar ungefär hur trycket kommer att se ut på ett papper med mycket jämn yta (bestruket, glättat). Vid tryckning på obestruket papper förändras färgnyanserna jämfört med chromalinkopian.

CLB
(Closed Loop Bleaching) innebär att inga utsläpp sker från blekeriet.

COD
Är ett mått på mängden syreförbrukande material i utsläpp till vatten. Syreförbrukande material är fiberpartiklar, stärkelse mm som kräver syre för att brytas ner och därigenom "tar" syre från fiskar och växtlighet i våra vatten.

Chipboard
Chipboard är en flerskiktskartong med blekt kemisk massa i överskiktet, returfiber i centerskiktet och underskiktet. Blekt och oblekt baksida av kemisk massa kan förekomma. På kontinenten betecknas chipboard som duplexkartong.

CTMP (Chemothermo Mechanical Pult)
Kemitermomekanisk massa. Mekanisk massa. Framställs i skivkvarn, där flisen först impregnerats med kemikalier och förångats innan den mals.

Densitet
1. Täthet. Ett mått på hur kompakt ett papper är. Matematiskt bestäms densitet som ytvikt/tjocklek 2. Kontrast/svärtning. Mått på hur stor färgintensiteten hos en tryckt yta är.

Dimensionsstabilitet
Papper har egenskapen att påverkas av yttre faktorer såsom fukt, värme, kyla. Pga graden av dimensionsförändringar som äger rum talar man om olika dimensionsstabilitet.

Dokumentpapper
Papper för värdehandlingar.

Dragstyrka
Största dragkraft som ett papper tål innan det brister.

Duplexkartong
Duplexkartong är en flerskiktskartong som består av blekt kemisk massa på översidan, mekanisk massa (slip- eller termomekanisk massa) i centerskiktet samt oblekt eller blekt kemisk massa på baksidan. Beteckningen är historisk och kommer från tiden då kartongen bestod av två skikt, blekt kemisk massa på översidan och slipmassa på undersidan.

ECF
Metod för blekning med klordioxid.

Enskiktskartong
Enskiktskartong består av samma material rakt igenom och framställs i ett enda skikt på en planvira, siber e d exempelvis Silverblade 270 g, Scandia 2000 240 g.

Falskartong
Falskartong är gängse beteckningen på Duplexkartong.

Falsning
Vikning av papper.

Fiberledd och fiberriktning
Den riktning som merparten av fibrerna orienterar sig i vid papperstillverkningen. Dvs längs maskinriktningen.

Finkartong
Beteckning pÃ¥ finpapper i ytviktsomrÃ¥det över 170 g/m2. 

Flerskiktskartong
Flerskiktskartong är uppbyggd av flera skikt, vanligen över- och underskikt samt centerskikt, ex Invercote.

Formering
Fibrernas fördelning hos ett papper eller en kartong.

Fukthalt
Vattnets vikt i fuktigt material i förhållande till materialets totala vikt.

Fuktprofil
Variationer av fukthalten tvärs pappersbanan.

Fyllnadsmedel
Tillsatser i papper och kartong t ex lera, krita.

Färgnyansförskjutning
Förändring i färgnyanser när man trycker på ett papper med ojämn yta. Blir mest påtaglig på obestruket papper och beror på punktförstoring, ojämn ljusreflexion och att färgen sjunker in mer i obestrukna papper.

Färgmättnad
Hur mycket färg en tryckt yta upplevs ha. Färgbriljansen blir hög på papper med jämn yta men lägre på papper med ojämn yta, exempelvis obestruket papper. Det beror på att färgen sjunker in mer i obestrukna papper.

Gjutbeläggning/bestrykning
Bestrykningsteknik där bestrykningsskiktet pressas mot en förkromad högglanscylinder. Man erhåller därvid extremt hög glans.

Glättning
Process i papperstillverkningen där papperet manglas mellan valsar för att få en bättre ytstruktur.

Homogenkartong
Homogenkartong består av ett eller flera skikt av ett och samma material rakt igenom såsom ren kemisk massa eller någon annan massablandning, ex Invercote, samt all enskiktskartong. Solidkartong är en ofta förekommande alternativbeteckning.

HWC
Heavy Weight Coated paper. Begrepp för trähaltigt bestruket papper. Ytvikter över 100 g/m2.

Kalandrering
Glättningsprocess som ger papperet extra glans och ytjämnhet.

Kaschering
Beläggning av kartong med tunnare material för att erhålla en bättre yta.

Kemisk massa
Råvara för papperstillverkning bestående av cellulosafibrer (erhållna genom en kemisk kokprocess). Sulfat- eller sulfitmetoden.

Konditionering
Reglering av temperatur och fuktighet.

Konsttryckpapper
Högbestruket papper med ytegenskaper som ger originaltrogen bildåtergivning.

Kontrast
Skillnaden mellan tryckta och icke tryckta ytor.

Kraftpapper
Papper tillverkat av kraftmassa (oblekt eller blekt tallsulfat). Används bl a som omslagspapper eller överskikt (liner) i wellpapp.

Kvistpapper
Papper tillverkat på kvistmassa och returfiber.

Lackering
Ett tunt skikt av lack läggs på det tryckta arket i syfte att ge bl a nötningsskydd och högre glans.

Laminering
En tunn film läggs på det tryckta arket i syfte att ge bl a nötningsskydd, slitstyrka och högre glans (laminering kan också vara matt). Ger ett kraftigare skydd än lackering.

Lignin
Ämne som håller samman trädets cellulosafibrer

Liksidighet
Mått på hur identiska två sidor är hos ett papper eller en kartong.

Ljushet
Mått på hur ljust ett papper eller kartong upplevs att vara. Teknisk term för ljushet är luminans eller Y-värde.

Luftning
Särning av pappersark.

LWC-papper
Light Weight Coated paper. Begrepp för trähaltigt bestruket papper i ytviktsområdet 39 - 72 g/m2.

Magnefitmassa
Kemisk massa framställd på magnesiumbisulfitbas.

Mekanisk massa
Råvara för papperstillverkning bestående av på mekanisk väg frigjorda fibrer.

Miniwell
Tunn wellpapp, där det vågiga skiktet är tunnare än hos vanlig wellpapp.

MWC
Medium Weight Coated paper. Begrepp för trähaltigt bestruket papper i ytvikter upp till 100 g/m2.

Mäld
Utgångsmaterial för papperstillverkning. Består av fibrer och tillsatsmedel lösta i vatten.

Mäldlimning
Metod att göra papperet vattenfrånstötande.

NOX
Är ett samlingsnamn för kväveoxider. Dessa bildas av luftens syre vid förbränning. Kväveoxider bidrar till försurning och övergödning av sjöar och marker.

Obestruket papper
Motsats till bestruket papper. Obestruket papper är ofta ytlimmat.

OCR-papper
Papper för optisk läsning. Kännetecknas av hög renhet.

Offsetpapper
Obestruket ytlimmat papper.

Oliksidighet
Mått på hur olika sidorna är hos ett papper eller en kartong.

Opacitet
Mått på ett materials ogenomskinlighet. (Får ej förväxlas med tryckopacitet.)

Pappersdummy
Pappersprov på den planerade trycksaken, med rätt format, sidantal, häftning, papperskvalitet och ytvikt.

Pappersfiber
Mekanisk eller kemisk fiber.

PCC
Percipetated Calcium Carbonate. Fälld krita, används som fyllmedel och bestrykningspigment.

Planhet
Begrepp för hur jämnt ett papper ligger mot en plan yta.

Porositet
Mått på tätheten i ett material.

Punktförstoring
Tryckfärgen flyter ut i pappersytans ojämnheter (gäller särskilt obestruket papper), vilket gör att rasterpunkterna blir större och trycket mörkare.

Reflektans
Kvot av strålningsflöde från ytan av ett prov och ytan av en perfekt reflekterande diffusor.

Returfiber
Fiber från papper, kartong o dyl som samlats in för återanvändning.

Rivstyrka
Ett materials förmåga att på ett definierat sätt motstå rivning.

Rullpapper
Papper uppvindat på en rulle (motsats till arkpapper).

Slipmassa
Mekanisk massa. Framställt i ett slipverk där stockarna slipas mot en sten med grov yta.

Stokastiskt raster
En relativt ny typ av raster där rasterpunkterna i en bild har samma storlek inbördes, men ligger utspridda med olika täthet beroende på hur ljus eller mörk/kulört respektive del av bilden ska vara (till skillnad mot konventionellt raster där det är raster- punkternas storlek som bestämmer tonvärdet).

Styvhet
Ett materials förmåga att motstå böjning.

Stöt
Stapel av papper eller kartong.

Sulfatmassa
Kemisk massa framställd enligt sulfatmetoden.

Sulfitmassa
Kemisk massa framställd på Kalciumbisulfitbas.

Svanenmärkning
Den officiella nordiska miljömärkningen.

Svavel
Svavel kan förekomma i rökgaser och påverkar det sura nedfallet i vår natur.

TCF
(Totally Chlorine-Free) innebär att pappersmassan bleks helt utan klorhaltiga kemikalier.

Tambour
Upprullningsvals. Vals som papper och kartong rullas upp på i slutet av en pappersmaskin. Används även som namn på hela den färdiga rullen.

Termomekanisk massa
Mekanisk massa. Framställs i en skivkvarn, där flisen ångats innan den malts.

TMP
(Thermo Mechanical Pulp)

Triplex-kartong
Historisk benämning på liksidig flerskiktskartong.

Träfritt papper
Papper utan mekanisk fiber. Definition: allt papper med mer än 90% kemisk massa benämnes träfritt, TF.

Trähaltigt papper
Papper innehållande mekanisk massa. Definition: allt papper med mer än 10% mekanisk massa benämnes trähaltigt, TH.

Täthet
Svenskt ord för ett materials densitet och således ett mått på hur kompakt detta är.

ULWC
Ultra Light Weight Coated paper. Begrepp för trähaltigt bestruket papper i ytvikter under 39 g/m2.

Utskott
Papper eller papp som utsorterats i något skede av tillverkningen och som vanligen återanvänds i tillverkningen.

Vattenmärke
Ljusare och mörkare markeringar i papperet framställda i pappersmaskinens våtparti.

Vikningtal
Mått på hur många gånger ett papper kan vikas.

Vithet
Visuellt uppfattad egenskap kännetecknad av hög ljushet, hög ljusspridning och ett minimum av kulör.

Vitmedel
Optiska vitmedel. Tillsatsmedel som gör papperet ljusare genom fluorescens.

VÃ¥tstyrka
Styrkan hos papper och kartong i vått tillstånd.

VÃ¥tstyvhet
Styvheten hos papper och kartong i vått tillstånd.

Yankee cylinder
Torkcylinder med stor diameter och polerad yta.

Ytjämnhet / Ytråhet
Gängse benämning för att beskriva pappers och kartongs ytstruktur.

Ytsläpp
Partiklar och bitar som lossnar från ytan och ger upphov till tryckdefekter.

Ytstyrka
Mått på pappers och kartongs styrka vinkelrätt mot ytan.

Ytvikt
Papperets eller kartongens vikt per kvadratmeter, t ex 120 g/m2.

Ytviktsprofil
Ytviktsvariationer tvärs pappersbanan.

Åldringsbeständighet
Papperets förmåga att behålla sina fysiska egenskaper enligt den internationella standarden ISO 9706.